Bilstöld | Car thieves

Post boxes in Vientiane

Igår åkte jag, Johannes, till postkontoret för att kolla om vi hade någon post som väntade. Våran postbox ligger i en byggnad bredvid själva kontoret. Den liknar mest en stor container, med sina gröna plåtväggar. Känslan när man kommer in är som att vara i ett hönshus. Trångt och dammigt. Jag sätter nyckeln i postboxen och ser att det ligger en paketavi och väntar. När det ligger en sån lapp i boxen betyder det att man får gå in på själva kontoret för att hämta ut sitt brev mot en liten administrativ avgift av varierande summa. Jag går in på kontoret och lämnar in avin. Postdamen går iväg och hämtar paketet, som ser ut som...ja...vad ska man säga... En blandning av tejp, pappersbitar och kuvert. Du ser det själv på bilden nedan. Postdamen såg lite besvärad ut. Fram kom en till postdam, som på stapplande engelska sa: "Have problem. Mouse, mouse. Today no fee." Det var alltså gratis uthämtning. Det låter redan väldigt misstänksamt. Ett tejpat kuvert är inte så ovanligt, men gratis uthämtning? "Bor pen nyang", säger jag och ler. "Inga problem." Det är så som man gör här i Laos för att undvika att någon tappar ansiktet. Väl hemma packar vi upp paketet och får oss ett gott skratt. I paketet hittar vi en påse med "Ahlgrens bilar". Helt tom. Likaså påsen med "Gott och Blandat". Tacokryddan var inte lika populär, den hade mössen bara provsmakat. Större delen av brevet gick att läsa, men ett rejält hörn var uppätet. Kökshanddukarna var oskadda, och har nu tvättats ordentligt i tvättmaskinen. Tack, fina vänner, för att ni tänker på oss och skickar brev! Verkligen uppskattat! Det glädjer uppenbarligen både oss och råttorna... :-) 

PS. Det är första gången det händer. Normalt brukar allt som skickas komma fram, även om det tar tid. Så det är ingen bra ursäkt för att inte skicka paket. ;-)

***   ***   ***

Yesterday I, Johannes, went to the post office to see if we had mail waiting for us. In the box was a dispatch note that we had a parcel waiting. I went in to the actual office to get the parcel. The lady picked it up and came back to the encounter. She looked embarrassed. The parcel was a mix of tape, paper shreds and envelope. A second lady came to help her and said in broken English: "Have problem. Mouse, mouse. Today no fee." That's suspicious. Tape is not unusual, but free pick up? "Bor pen nyang", I say with a smile. "No problem." That's  how you do it here in Laos, for avoiding that anyone loses face. When unpacking the parcel at home we had a good laugh. The two bags of candy (typical Swedish "cars" and another kind) were empty. The taco spice wasn't as popular. The mice had only tasted it. Most of the letter was possible to read, but some parts were eaten. The kitchen towels were ok and have now been washed properly. Thank you, dear friends, for thinking of us and sending letters and parcels. Much appreciated! As well by the mice. :-) 

PS. This is the first time this happens. Normally everything that has been sent arrive in good condition, even if it takes some time. So this is no good excuse for not sending letters/parcels. ;-)

A bag of Swedish "cars" as it's supposed to look like.